mittlivsomtransplanterad

Jag är hjärttransplanterad 1997 och var då nybliven mamma. Min dotter är nu vuxen och snart färdig lärare. Jag har haft en stroke och även cancer. Här berättar jag om mitt liv, som transplanterad, som mamma, som medmänniska, om min cancer samt biverkningarna efter och om allt annat mellan himmel och jord.

När det inte blir som man tänkt sig...

Publicerad 2016-08-01 11:32:47 i Allmänt

Jaa ni...Var ju ett tag sen jag skrev i bloggen. Det är sommar och jag har pysslat med lite annat.
Jag har nu haft 2 veckors semester då stället där jag arbetstränar har varit stängt. Idag skulle jag ha börjat jobba igen MEN så blev det inte.
Har haft en ganska så tuff tid de senaste veckorna med min lymfödemiga ben. Även buken är svullen och värmen har inte underlättat. Vissa dagar har jag fått gå med kryckor då jag varit rädd för att stå på näsan. Benen har varit så fulla i lymfvätska så det har legat (och ligger fortfarande) och tryckt i knän och fotleder så de har vikit sig under mig. Höll på att stå på näsan här hemma en dag och bestämde mig då för att använda kryckorna när jag skulle på ärenden på stan....Vill ju inte ha skrubbsår i hela ansiktet 😉
Det jag har fått lära mig genom åren och som jag lär av hela tiden är att livet inte alltid blir som man tänkt sig. Man kan ha stora planer på att man ska göra både ditt och datt men sen händer något som gör att dessa planer raseras. Då gäller det att inte gräva ner sig utan ta en dag i taget och göra det bästa av situationen. Visst är det frustrerande och irriterande och man kan bli både ledsen och arg, det är fullt normala reaktioner. Men att stanna i de känslorna gör inte saken bättre, i alla fall inte för mig. Jag försöker ändå kämpa på och se det som är positivt. Till exempel: mina ben är svullna, värker och gör ont MEN jag kan fortfarande stå och gå även fast de är ostadiga och det går i snigelfart 😊 Sen låter jag inte mina ben "ta över"...jag envisas med att använda dom ändå 😉 Jag går på Alvedon och en massa envishet! 😆
Idag fick jag dock stränga order från min dotter om att vila och inte börja greja med en massa här hemma...som jag brukar göra 😊 Får köra med henne istället innan hon ska iväg och jobba kvällen 😉

Hur ska jag lösa detta med lymfödemet då? Ja det vet jag inte riktigt. Jag har ringt onkologmottagningen idag och bett att min läkare ska ringa upp mig. När hon gör det det vet jag inte...det kan bli idag och det kan bli nästa vecka beroende på när hon har tid.
Min lymfterapeut är på semester så jag har inte fått lymfmassage på några veckor, vilket också kan vara en orsak till att benen blivit värre. Längtar dock tills hon är tillbaka så jag kan få lymfmassage igen!
Sen använder jag mina kompressionsstrumpor varje dag. Jag vilar och försöker ligga med benen högt...mer kan jag inte göra just nu. Hoppas bara detta ger med sig snart...


Ha det så gott!


Pia

Om

Min profilbild

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela