mittlivsomtransplanterad

Jag är hjärttransplanterad 1997 och var då nybliven mamma. Min dotter är nu vuxen och snart färdig lärare. Jag har haft en stroke och även cancer. Här berättar jag om mitt liv, som transplanterad, som mamma, som medmänniska, om min cancer samt biverkningarna efter och om allt annat mellan himmel och jord.

Klippkort på akuten🙄

Publicerad 2019-03-30 17:25:39 i Allmänt

I tisdags var det dags för ett besök på akuten igen, men denna gång var jag inte sjuk. Jag hade varit lite klantig!😁 Så här i efterhand kan man ju bara sucka och le lite åt det hela, men i tisdags var det inte så häftigt. 
Klockan var strax efter 22.00 och min man hade bestämt sig för att gå till jobbet. Jag stod i köket och plockade undan lite och skulle lägga lite saker i diskmaskinen. Luckan till diskmaskinen stod öppen helt och jag skulle runda den för att hämta nått vid spisen. Bara det att jag genade lite och smällde i höger underben rakt på kanten på luckan. Har ju gjort det förr så jag grimaserade lite och drog en mindre trevlig harang av ord. Sen fortsatte jag greja lite. Efter en stund så kände jag på benet och tänkte att det gjorde fortfarande väldigt ont. När jag tar bort handen ser jag att den är full i blod!😳 Jag "springer" in till tvättstugan och hämtar min necessär som innehåller lite kompresser m.m. In på badrummet och drar upp byxbenet och ser att min kompressionsstrumpa är helt blodigt. Drar ner en handduk och trycker lite mot där blodet kommer ifrån för att sen dra ner strumpan. Ser ett stort jack på benet och trycker dit handduken. Försöker ringa min man, men han har mobilen på ljudlöst så han hör den inte. Ringer min dotter, som bor i närheten, och i ren panik säger till henne att komma och hjälpa mig. Hon hoppar in i bilen och kommer hit. Jag hade på nått sätt låst upp dörren åt henne så hon kommer in. Jag sitter på toastolen när hon kommer in. Hon tittar på såret och säger: "Detta kan inte jag lappa ihop!". Då förstår jag att jag måste åka till akuten och sy detta. Min man ringer upp mig och får höra vad som hänt och min dotter åker iväg för att hämta honom. När han kommer hem och ser såret så säger även han att vi måste åka till akuten. Jag var ändå ganska smart mitt uppe i det hela för jag tar fram en kompress som är glatt på ytan, den kommer alltså inte fastna i såret. Min man drar ett bandage runt benet och vi åker till akuten. Benet gör fruktansvärt ont och jag är nog i lite chock! Hur kunde huden spricka så?!? 
Väl på akuten så kommer jag in nästan direkt till sköterskorna. En av sköterskorna var där när jag kom in med infektion i samma ben en dryg vecka innan. De tittar på såret och berömmer mig för att jag fått på en så bra kompress😁 Jag förs in till ett annat rum och får vänta på kirurgen. Och vänta fick jag, i 4 timmar! Sen kommer läkaren in, kollar såret och säger att det ska sys. Han lägger bedövning, vilket gjorde jätteont, och efter 10 minuter kommer han in och börjar sy. Min hud är så skört pga lymfödemet att det är svårt att sy på vissa partier. Sju stygn och ett antal stripes senare så får jag åka hem. Kom hem kl 7 på morgonen så vi fick se soluppgången på hemvägen😊 Väl hemma så sov jag nog mest hela dagen. 
Anledningen till att min hud sprack så är att jag har lymfödem vilket ger skör hud och jag var även svullen om benet. Sen träffade jag precis rakt på en lite vassare kant också. Jag har slagit i benen förr i diskmaskinsluckan men då har jag bara fått blåmärken.
Var till vårdcentralen igår för de skulle kolla så det inte såg infekterat ut och det såg tydligen jättefint ut. Jag själv klarar inte av att se det. Jag mår jättedåligt av djupa sår och stygn. Har varit alldeles kallsvettig de gånger jag haft stygn som tagits bort😰 Den 10 april ska dessa stygn tas bort och då ska min man följa med😊 Tur att han inte har ont av sånt här!😅 Nu har jag blivit tillsagd att hålla mig ifrån hushållsarbete ett tag och att min man får sköta diskmaskinen hädanefter😂 

Så är läget nu😊 Har fått tid till onkologen i slutet av april för kontroll. Näst sista gången innan friskskrivning!😃

Pia❤

Rosfeber....

Publicerad 2019-03-15 12:10:38 i Allmänt

Då åkte jag på rosfeber igen☹ Vet inte vilken gång i ordningen det är, har tappat räkningen! Upptäckte en liten rodnad mitt på höger lår igår på förmiddagen. Min man, som jobbar nätter, vaknade vid kl 14.30 och tittade på rodnaden han med och vi kunde bara konstatera att rosfeber är det. Tog antibiotikatablett med en gång för att påbörja behandling. Började fundera på om jag skulle åka ner till akuten då jag är så rädd för att få blodförgiftning igen. Visste inte riktigt hur jag skulle göra så jag ringde 1177, men de var inte mycket till hjälp. Ska alltid gå på min magkänsla för det har visat sig vara bäst. Så efter telefonsamtalet till 1177 så bestämde vi oss för att åka ner till NÄL. 
Kom ner kl 21 och behövde inte vänta alltför länge för att få komma in. Väl inne så tog de kontroller och så skulle de sätta nål. Jag är så svårstucken så på fjärde försöket fick sköterskan in nålen. Efter provtagningar så fick vi vänta nästan två timmar på läkaren. Hon frågade en massa saker, bland annat hur jag visste att det var rosfeber😳 Ursäkta, men jag har haft rosfeber ett antal gånger och känner igen symtomen🙄 Hon tog till och med in en till läkare, men även han var osäker! Anledningen var att min rodnad inte var så röd som det brukar vara. En gång av alla gånger jag haft rosfeber så har rodnaden varit jätteröd, de andra gångerna har det sett ut som det gör nu. Sen har man väldigt ont där lymfsystemet går genom benet! Tack och lov för att de lyssnade på mig och min erfarenhet med rosfeber så pass mycket att de tog mitt ord på att det brukar se ut så. Till slut fick jag en dos antibiotika intravenöst och fick åka hem med antibiotikatabletter. Äter nu antibiotika 4 gånger om dagen.
Det som är lite tråkigt nu är att imorgon är det meningen att jag och min dotter ska på Pernilla Wahlgrens show. Lite typiskt att det ska bli så här när man ska iväg på något🙄 Förhoppningsvis så orkar jag åka med min dotter och sitta där den stunden showen är. 

Ha det så gott och ta hand om er!❤

Pia❤

22-års kontroll och besök hos kirurgen

Publicerad 2019-03-01 15:48:48 i Allmänt

Ja då var det äntligen fredag!😃 
I måndags åkte jag och min dotter ner till Göteborg. Vi sov över på Panorama hotell och åt gott på kvällen. På tisdag var det då dags för mitt besök på Sahlgrenska. Det gjordes ett ultraljud och lungröntgen. På avdelningen tog de ett EKG samt blodtryck. Sedan fick jag träffa läkaren. På ultraljudet tyckte de att de sett nått flimmer på hjärtat, men det EKG som togs visade inget. Enligt läkaren så är det svårt att se flimmer på ultraljudet, så han tyckte inte det fanns nått att vara orolig för. Han sa dock att jag skulle vara uppmärksam och om jag kände några förändringar så skulle jag höra av mig. Kan ju inte påstå att det gjorde mig lättad! Blev givetvis orolig!😟 För övrigt var alla prover mycket bra och även blodtrycket låg väldigt bra!👍
Resan var dock ganska jobbig och det var tur att jag fick ta med mig min dotter som följeslagare! Mitt lymfödem bråkar med mig och jag har svullnat om benen och buken rejält😒 Det gör att jag har svårare att röra på mig och att jag får mer ont än jag redan har. Men trots det hade jag och min dotter en mysig kväll på hotellet❤ 

Igår var jag då till Uddevalla för att träffa kirurgen. Han klämde och kände så jag fick väldigt ont i bråcket. Hade ont hela kvällen sen😖 Han blev förvånad över att jag inte fått någon tid för återbesök efter att stomin opererats ner. Då hade de sett bråcket redan då när det var mindre. Jag ska nu få en gördel som håller in bråcket och sen ska det göras en CT, alltså skiktröntgen på buken. Därefter kan de ta beslut om hur de kan operera. Enklaste sättet är titthålsoperation där de sätter in ett nät vid husväggen. Andra sättet är en större operation där de måste öppna buken för att sätta dit nätet. Vilken operation de tänker göra hänger på om jag har mycket ärrbildningar i buken. Håller tummarna för att det går att göra med titthålsoperation!🙏

Så är läget just nu. Jag kämpar med mitt lymfödem och ligger i lymfapressen några gånger i veckan för att svullnaden ska gå ner. Varje gång svullnaden kommer går jag upp i vikt. Den här gången har jag gått upp 10 kg och det känns i hela kroppen. Jag vet ju att när svullnaden minskar så går jag ner dessa kilon igen. Det som retar mig dock är att många läkare tror att vätskedrivande medicin kan ta bort lymfvätskan, men så är ju inte fallet. Det hade ju varit väldigt enkelt om det gått att lösa så!
Trots en del besvär så känner jag mig lite piggare nu när det blivit ljusare på dagarna😃 Jag köpte hem tulpaner häromdagen och de är så vackra!😍 De piggar upp mig och gör mig glad!🌷😃

Ha en fin vår!🌞🌱🌷 

Pia❤

Om

Min profilbild

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela