mittlivsomtransplanterad

Är så trött på alla infektioner nu!! Känns som om min kropp håller på o rasar samman😩😷😣
Fick besöka jourcentralen igår då jag fått så ont i halsen....hade streptokocker! Så nu går jag på penicillin...IGEN!
Hela min tillvaro just nu handlar om olika sjukdomstillstånd och kämpande för att få en någorlunda frisk vardag.
Gillar inte att sjukdomarna tar över! 😬 Just nu är det ett heltidsjobb att ta hand om mig själv....men ska väl inte klaga! Det finns de som har det mycket värre!
Eller får jag klaga? Jo, kanske får jag också klaga...för vissa dagar är jag så trött på allt!
Det är mediciner som ska tas två gånger om dagen (vilket i sig inte är besvärligt) och eftersom mitt blodtryck varit så högt så har jag fått nya mediciner, vilket innebär att jag måste iväg och ta extra blodprover. Blodtrycket ska kontrolleras med jämna mellanrum. Ögonen är torra och jag ser suddigt...Måste komma ihåg att ta ögondroppar. Ultraljudet på hjärtat visade eventuellt lite förändringar...Vad innebär det? Ska på årskontroll på Transplantation i Göteborg lite tidigare så de får undersöka detta. Kanske kommer även andfåddheten från det? Eller är det på grund av alla infektioner? Svullen i buk och ben på grund av lymfödemet. Känner mig som Barbapappa emellanåt! 😂 Svullnaden ger även värk och andra besvär. Stomin sköter sig hyfsat...fast då jag äter penicillin så ofta så mår heller inte magen/tarmen så bra. Ops...det läcker under stomiplattan. Bara att byta hela kittet...igen. Har ett litet veck som gör att det läcker ut under plattan. Min tå som var infekterad är inte bra än! Den ömmar och är fortfarande lite svullen. Vad göra? Måste hålla koll på huden också och smörja in den extra så inga sprickor uppkommer....kan ju få resfeber igen. "Bölder" dyker upp lite här och var och gör ont...biverkning av en medicin. Finns inget man kan göra åt det! Värsta är när de kommer i ansiktet! De gör ont när de kommer och kliar lite...😥
Ja....det är ett heltidsjobb när allt detta inte är i fas. Har dagar då besvären är mindre och de är guld värda! De andra dagarna kämpar jag mig helt enkelt genom. Jag ger inte upp i första taget och alla dessa sjukdomar kommer aldrig att få ta över mig! De har genom åren format mig som person. Jag har fått mycket erfarenhet och lärt mig vad som är viktigt här i livet.
När jag var på återbesök hos min onkolog förra veckan sa hon till mig: "Du har en otrolig mental styrka. Många hade nog "krypit in i ett hörn" med tanke på allt du gått genom." Mitt svar: "Vad ska jag göra då? Det finns inget annat val än att kämpa på. En dag i taget och ta dagen som den kommer. Göra det bästa av situationen helt enkelt." Och det är det jag försöker göra och det är så jag tar mig från dag till dag. Jag skulle göra allt för att ha EN dag då jag inte har några bekymmer, ingen värk, inga besvär och allt flöt på som en vanlig dag. Det var längesen jag hade en vanlig dag...fast jag försöker göra varje dag så vanlig som möjligt för de mina. Vill inte att de ska behöva påverkas mer av alla besvär jag har än vad de redan fått utstå.
På söndag åker jag till Mösseberg på rehabilitering och då får även de mina en paus från mig. Lite andrum och vila öronen från mina utbrott när stomin läcker precis när vi ska åka någonstans😉 Jag själv tycker det ska bli jättejobbigt att vara från dom i två veckor...även fast jag vet att denna rehabiliteringsresa kommer göra mig gott.

Nej, nu är det dags att ta tag i den här dagen. Ha en fin vecka! Uppdateringar under rehabiliteringen kommer att komma! ☺


Pia